Ett enkelt ”klick”

– Hur och varför fungerar processen?

När vi människor växer upp utsätts vi alla för olika individuella miljöer. Vi bor på olika geografiska positioner, vi har olika föräldrar, vänner, lärare i skolan och så vidare. Genom denna miljö lär vi oss hur världen ser ut och fungerar, vi bildar en identitet och en världsåskådning. De flesta av de tankar och koncept som definierar oss som människor och utgör vår personlighet har blivit inlärda av omgivningen. Det finns dock en grundläggande drift som vi alla delar – självbevarelsedriften, viljan att leva vidare och utvecklas.

Den mänskliga strategin för överlevnad avgörs av vilken miljö man befinner sig i. För femhundra år sedan var som person i Sverige t.ex. absolut livsnödvändigt att tillhöra en större grupp människor som samarbetade med varandra för överlevnad. Detta behov av social tillhörighet går ända vägen tillbaka i tiden till när vi var apor. Som resultat har strävan efter grupptillhörighet byggts in i vårt DNA genom evolution. Trots att det i den moderna världen inte är lika viktigt för överlevnad lägger många omedvetet stor vikt vid andra människors tankar om dem. Vi försöker så gott vi kan att passa in med- och imponera på andra. Många upplever social bekräftelse som näst intill livsnödvändigt, trots att det i verkligheten inte är alls särskilt viktigt idag. Social tillhörighet är bara ett exempel på nedärvda dysfunktionella behov som inte tjänar oss i dagens samhälle. Att ha logik som drivkraft innebär att byta ut liknande irrationella känslomässiga önskningar mot den att göra det mest förnuftiga, logiska i stunden. Föreställ dig ett liv där du inte distraherades av dina upplevda ”måsten” att exempelvis imponera på andra, ha en flick-/pojkvän, göra pappa stolt eller att ha många goda vänskapsrelationer.

Dessa känslor som ligger till grund för hur vi lever våra liv finns där av en anledning. De har hjälpt oss människor att komma så långt som till år 2016:s moderna värld. Även de delar av dig själv du inte tycker om, exempelvis irrationella rädslor, har en logisk förklaring. Denna insikt kan, om du ger den en chans, förändra ditt liv avsevärt till det bättre.

Människan har en inbyggd förmåga att rationalisera känslor så att de förlorar kraft över henne. I tusentals år har man konfronterats med olika frågor som orsakat rädsla och förvirring. Vad gör vi här? Vad är den stora ljusa punkten på himlen? Vad händer när man dör? Eftersom vi tidigare inte haft förmåga att vetenskapligt utreda dessa frågor hittade man andra lösningar för att förklara och rationalisera dessa osäkerheter. Man hittade på utförliga, övernaturliga fantasier – religioner, som man kunde luta sig tillbaka på när ingen annan förklaring fanns. Trots att religion inte är mer än just fantasier, så tillät de oss att släppa dessa stora frågor som orsakade rädsla. Vi ”förstod” att efter livet kommer paradiset eller skärselden, följaktligen försvann rädslan som osäkerheten innebar.

Föreställ dig en situation då du har en livlig diskussion med en bekant. Ni är reellt oense om en känsloladdad fråga och samtalstonen blir allt mer aggressiv. Plötsligt har den bekanta fått nog och sträcker sig efter något i jackfickan. Han drar upp en pistol och riktar den mot ditt huvud. Din puls stiger nu till maxnivå och rädslan för döden blir överväldigande. Det verkar vara den sista stunden i ditt liv som nu utspelar sig framför dina ögon.

Föreställ dig nu samma situation, med den enda skillnaden att du vet om att vapnet faktiskt är en vattenpistol. Tror du att rädslan kommer vara lika påtaglig, eller ens infinna sig? Detta demonstrerar makten logiskt tänkande, förklaring och kategorisering av känslor har. Tanken ”det där är en vattenpistol” avdramatiserar scenariot totalt. Kanske blir det t.o.m. komiskt. Vi har alltså förmågan att skriva över våra rädslor med tankar om vi kan förstå och förklara varför de uppstår.

Om man inte förstår varför en rädsla eller annan obehaglig känsla uppstår, kommer hjärnan likväl att hitta ett koncept att beteckna känslan med. Det vanliga är då att man identifierar sig med känslan i sig. En känsla av nervositet under en konversation med en attraktiv person av det motsatta könet leder då automatiskt till den enklaste förklaringen: ”jag är nervös, jag är en nervös person när jag talar med attraktiva killar/tjejer”. Denna automatiska kategorisering av känslor är självuppfyllande och destruktiv. Tanken skulle eskalera nervositeten ytterligare. En logisk, medveten och faktabaserad kategorisering av känslan skulle kunna se ut: ”min fundamentala biologiska drift för självförökning aktiverar stresshormoner i min hjärna därför att den anser att jag måste prestera för att ha chans att föra mina gener vidare.” Detta sätt att tänka förmildrar automatiskt situationen därför att man nu förstår den obehagliga känslan genom att ha utrett den logiskt.

När man genom processen som beskrivs i de fyra stegen byter ut sin kärnvärdering, sina grundläggande drifter och önskningar om säkerhet, bekvämlighet, familj, vänskap, pengar eller kändisskap mot en strävan om logik, kopplas denna förmåga att korrekt, genom logik kategorisera känslor in automatiskt. Vid varje känsla av oro, ångest, rädsla, nedstämdhet eller osäkerhet granskar den rationella delen av hjärnan, neocortex, känslans legitimitet. Eftersom väldigt få negativa känslor faktiskt är logiska att känna och enkelt kan rationaliseras och deras bakgrund förstås, betyder applikationen av logisk granskning att alla negativa, dysfunktionella känslor gradvis försvinner. I praktiken innebär detta att depression, ångest, fobier och andra irrationella inprogrammerade känslor försvinner som med ett enkelt klick. Även laster som kemiska beroenden, exempelvis rökning eller alkoholmissbruk förlorar sin kraft.

Äntligen kan du få det perfekta livet. Aldrig mer problem. Konstant tillfredsställd. Tack vare logiskt tänkande.